Follow      

          31 December 2010, 14:47

     Årsresume 2010



Så var även detta år över.
Likt många andra tycker jag mig känna att åren verkligen susar förbi. Hur kommer sig detta? Tänkte hålla mig kort, ty långa inlägg månadsvis må vara överkurs. Året har haft sina upp- och nedgångar, men så är ju livet och på något sätt finner jag alltid en mening med allt. Dock vill jag endast poängtera det fina och härliga. Även om allt i slutänden funnit en lösning, så vill man sällan återuppleva känslornas krig. Det man vill minnas och kommer att minnas i stora drag, det är sådant som får än att le.

♥ Min kreativitet växte. Jag vågade mig på mera i photoshop, bit för bit lossnade en hel del.
♥ Jag fick mitt första och även mitt andra inlägg publicerat på blogg.se. Det finner jag som en stor komplimang.
♥ Såg musikalen Hairspray och älskade vad jag såg.
♥ Början på året innebar stora förändringar för några jag älskar mest. Det var och är känsligt. Men jag vet att det behövdes. I slutänden måste jag se till deras bästa och då käns allt lite enklare. Ibland måste man släppa egot.
♥ Bloggandet la sig åt sidan, men kom tillbaka i samband vid köp av nya datorn. Även fotosuget växte på sig.
♥ Började fiska med pappa. Ett intresse min far haft sen barnsben och något jag såg chansen att ta del i.
♥ Såg Lundell på scen, både en och två gånger. Älskar musik, älskar Lundell. Blivit nya grejen att aldrig missa en Lundell-konsert.
♥ Vågade ta för mig mera och växte ytterligare som människa, även om barnasinnet är en viktigt egenskap att behålla.
♥ Läste färdigt betygshöjningarna på komvux, i hopp om att bredda mina möjligheter. Fick en del betyg bättre än väntat. Det bästa var nog svenskan, där jag fick högsta betyg i alla kurserna. Läraren berätta att hon var anledningen till att Paulo Coelos "Alkemisten" kom till Sverige. Hon älskade mina texter och peppade mig att söka in som författare eller journalist.
♥ Mitt politiska intresse växte och äntligen började jag se hur mina åsikter kring samhället var lagda. Röstade för första gången.
♥ Gjorde fler biobesök och tog del av upplevelser som både piggat upp vardag och inspirerat.
♥ Började jobba mer på min personliga stil och hade även turen att lyckas kamma hem en del vinster/prover/presentkort genom bloggandet. Känt mig lite extra speciell, med den lyxen.
♥ Fyllde 25, med blandade känslor ^^
♥ Samt en hel del till som jag säkert glömt i stundens skrivande.

Hoppas ni får ett Gott nytt år!!

          30 December 2010, 23:27

     Mina Julklappar 2010



Julen är väldigt magisk för mig. Det är en månad fylld med fest och magi. Trots stressen upplever jag endå människor som gladare, kanske för att vi äntligen har tid för varandra och för allt vad juletider innebär. För mig innebär hela december både namnsdag, födelsedag, julafton och nyår. Det är som en enda lång fest. Även om det nya året väntar med fler möjligheter, är det med en viss separationsångest man åter vinkar juletiden farväl. Dock lär vi få dras med kyla och snö ett tag till. Mysigt med snö, det hör liksom till. Desto mindre mysigt med kylan, för här sitter jag med en förkylning tack vare en missbedömning vid val av vantar.

Så har jag nu tagit mig genom ytterligare några kassar med julklappar. Nu är det bara att börja njuta av allt fint man fått. Jag fick...

- Ulf Lundell biljetter till Cirkus 8 mars 2011. Bästa!
- Parfym, Laila Bagge You Rock.
- En vit mössa från d.brand. Tryckt, swedish design since 2006.
- Tre armband, tre ringar, örhängen och ett armband med inbyggd ring.
- Pengar.
- Presentkort.
- Pengar till mobilen.
- Filmer som Kiss the girls, andra Sex and the city filmen och Dot the I.
- Sun kissed smink.
- Parfym, Hidden love.
- En ny kroppslotion från Elizabeth Arden, green tea.
- Läppbalsam, Smith's rosebud salve.
- Big size flaskor med duschcreme och pumpflaskor med olika tvåldofter.
- Rakgele, pads och handcreme.
- Cider, rekoderlig skogsbär.
- Godis.
- Kökshandduk med rosor och matchande ugnsvante.
- Bäddset, duschhandduk och grytlappar till köket.
- Väggalmanacka med hundar.
- Anteckningsblock.
- Två böcker av David Batra. Böcker med arga insändare "det här var ju tråkigt" och "vän av ordning".

Vill ni se en helbild på allting. Klicka då här.

          30 December 2010, 00:37

     Födelsedagen



Tänkte visa vad jag fick på födelsedagen. Precis rotat igenom två pappkassar och då har jag fortf två pappkassar till från julafton, som jag får visa i ett annat inlägg. Kändes lite som att öppna paket på nytt, för hälften hade man redan glömt. Fått så mycket fint, är verkligen supernöjd med allt. Jag fick...

- Parfym, Sarah Jessica Parker Covet Pure Bloom.
- Superfina halsbandet ovan, från min bror.
- Armbandet ovan från min fina mormor och morfar.
- En blender, kan göra massor med frukdrinkar och smoothies.
- Ulf Lundell samlingsplatta, det bästa från 95-05
- Dvd, Sex and the city, första filmen.
- Pengar och presentkort.

- En ljusblå sjal med egyptiskt motiv. Farmor köpte den i Egypten.
- Necessär innehållandes Loreal Paris ansiktcreme, samt rengöringsgel.
- Mängder med duschgele och lotions av olika slag.
- Rostvål på pump, fotfil, duschpuff.
- Två presentförpackningar med riktiga glasfilar till naglarna, en rosa och en blå.
- Godis.
- Tjockstrumpor att mysa med hemma.
- Lipgloss och nagelbandscreme.
- Parfymtester och en handcreme som luktar ljuvligt, följde med beställningen på parfymen.
- Julstickers, bra att ha till nästa jul.
- Dörrmatta med julmotiv, söt kattunge med tomeluva.
- Kökshandduk med rosor.
- Julmagneter till kylskåpet.
- En dammvippa i microfiber, som inte repar och går att tvätta i maskinen. Suger upp det mesta.

Klicka här för att se en helbild över allting.

          24 December 2010, 17:13

     God Jul



Vill önska alla en god jul!
Bjuder på några hemska bilder, men lite får man väll bjuda på sig själv. Köpte den söta tomteluvan igår, lite annorlunda med en rosa. Kände för att vara lite spexig helt enkelt :)
Här har vi ätit gott och myst framför Kalle. Spelar härlig julmusik och tittat på Sunes Jul med brorsona *nostalgi* Senaste åren har julkalendern varit rena skämtet, inte alls som när jag var yngre. Men i år var det riktigt kul, hotell gyllene knorren.

Nu blir det mer julfirande med familjen. Vi har alla våra julklappar kvar :)

          19 December 2010, 04:38

     Min Födelsedag




Den 19 december 1985 föddes jag på Löwenströmska här i Stockholm, kl 12.01.
Kan inte riktigt förstå denna ålder, då jag känner mig så mycket yngre. Tjugofem är väll ingen ålder egentligen, men man känner endå hur sanden rinner genom timglaset. Det enda åldern bär med sig, det är visdom. Jag må ha huvudet på skaft. Dock kommer jag alltid känna barnet inom mig, en sida som aldrig vill växa upp. En sida inom mig som njuter av lek och galenskap, ty det är en slags frihetskänsla man aldrig får tappa. Att se till ansvaren är viktigt, men lika viktigt är det att inte glömma det lätta och härliga i livet. Pirret i bröst och mage som ett barn bär stora dagar som dessa, är inte riktigt sig likt. Men den stora förtjusningen över tårta och paket, det hänger kvar.

Ibland kan jag stanna upp och fråga mig själv "hur hamnade jag här?". Förhoppningsvis har jag endast levat en fjärdedel av mitt liv, men i bagaget bär jag på historia som käns oändlig. Medgång och motgång, oavsett har det alltid haft en mening. Jag har inte alltid uppskattat livets alla skeden, men jag är trots allt tacksam över den påverkan de innburit på mig som person. Ibland kan jag se tillbaka med sorg, ibland kan jag minnas med ett leende. Det är väll så livet fungerar antar jag.

Vad är det för en dag? Nej, det är ingen vanlig dag, för det är Anna födelsedag...Hurra hurra hurra ;)

          10 December 2010, 04:21

     Ord

Alla vill väll vara bra på något. Frågan många ställer sig är "vad har jag för talang/talanger?", det är inte lika givet från första början för alla. Jag har alltid velat vara bäst på precis allt. Kanske är det att sätta ribban för högt och istället faller man. Jag är jävligt bra på det, att gräva min egen grav. Man går ut för hårt, ställer för höga krav. Någon brist på intressen har aldrig varit aktuell, problemet ligger i själva presteringen. Antingen vill jag för mycket, eller så tvivlar jag på mig själv. Det är för lite eller för mycket. Vet ju så väl att lagom är bäst, att man måste finna den där mittpunkten, den fina linjen mellan. Att missa en chans, det är bara dumt, likså att gå på för hårt. Man måste sätta mål och försöka nå dem, men aldrig belasta sina förmåga mer än möjligt. Jag har fått frågan många gånger, vad jag är bra på, vad jag brinner för. Det är mycket jag brinner för, men desto mindre anser jag mig klara av på högre nivå. Jag klarar av det mesta, men jag har aldrig känt mig som ett proffs, att det här kan jag lite mer än vanligt. 

När jag gick ut gymnasiet hade jag bara godkänt i svenska-kurserna. Eller bara och bara, grejen var att det inte kändes som "jag". Innerst inne har jag alltid varit en tänkare, en person fylld av känsla och livserfarenhet. Jag har fått ut detta genom att skriva, lyssna på musik, fota, rita och se film. Jag har alltid gillat det kreativa, så länge det ger utlopp för mina känslor. Men jag minns, när jag skrev loggbok i högstadiet till svenskaläraren, när jag under större delen av skoltiden skrev små texter, berättelser och uppsatter om allt möjligt. Det var alltid uppskattat och responsen var bra. Bättre än förväntat. Ofta fick jag höra hur bra jag skrev, men jag har aldrig kunnat instämma med det. Så läste jag upp mina betyg från gymnasiet, det gick bättre än jag vågat tro. Det som bet sig kvar hos mig som mest, det var min prestation i just svenskan och det psykologiska, filosofiska ämnena. Fick så fina betyg i det, det är ju en del av min personlighet, det finns i mitt blodsarv. Men det bästa, det var nog inte berömmet över mitt kloka tänk. Det bästa var skrivandet, att jag plockade hem högsta betyg i alla svenska kurser! Svenskaläraren skrev personliga brev till mig, hon rekommendera utbildningar i form av författare och journalist. Kände direkt att det kommer jag aldrig lyckas med, men det är själva grejen att någon gillar och tror på det man gör. Vad gäller bloggandet har jag fått två inlägg publicerade på blogg.se startsida, det borde ju endå säga något? Jag har aldrig känt mig riktigt duktig på något, men den positiva responsen för skrivandet har endå funnit där hela tiden. Bara det att jag inte lagt det i mitt medvetande.

Det jag stör mig på gällande mina texter, det är att allt käns så komplicerat och krystat. Jag tänker jävligt bra, ibland förvånar jag mig själv. Mina tankar skulle kunna bli en jävligt bra bok, kanske flera. Saken är bara den, att jag aldrig får tag i orden. När jag blickar ut från mitt fönster eller sitter nedsjunken på tåget, då kommer det där geniala tänket. Men där tar det stopp, när jag sitter med fingrarna velandes över tangenterna. Finner liksom inte orden, jag raderar, justerar och skriver om säkert tusen gånger. Måste välja rätt uttryck, få till det där perfekta. Så faller allting, det blir rörigt och krystat. Snarare tillgjort för den delen också och texterna blir meterlånga med rader av försök. Som person är jag väldigt öppen, aldrig rädd för att prata om något och orden är aldrig speciellt genomtänka. Kan säga det mesta utan att skämmas, jag ser väll att det är så verkligheten må vara och därefter agerar jag. Men varför är det då så svårt att få till det i en text? Ja, det är frågan! Kanske tänker jag mer på skrivandets perfektion, konsten att skriva och dess regler. Tvärtom har jag läst bloggar som är väldigt öppna, de skriver direkt från tanken och det märks så väl. Jag gillar detta! De kan även beröra känslor så väl, utan att lägga korten på bordet. Det säger A, men inte B. Precis så vill jag vara, bara låta det flöda direkt från tanken, kunna sätta ord på känslor utan att bli för utlämnande. Jag har inte problem att erkänna sanningar, men det käns mer som bokmaterial, om det skulle ske. Här kanske man ska ligga lågt, bara börja försiktigt innan man bygger vidare om framtiden så vill. Det kan vara skönt att bara säga A, lätta på en känsla utan att det måste bli så mycket mera. Jag vet så väl vart jag står, jag behöver ingen vägledning, men känslor det behöver jag alltid får ur mig. Ibland räcker det med några ord, så kallade ledtrådar, för att läsaren själv ska kunna addera och räkna ut vad det hela handlar om.


Hur som helst, det var Anna-dagen idag! Det har firats med gott att äta och så blev man en hundring rikare. Jag har tagit emot samtal och sms, jag tror att messet från min pappa var dagens bästa. Han skrev "Grattis på anna-dagen. Kramar från pappa." Det var inte själva grejen att han gratta mig på något så simpelt som en namnsdag, utan mer dom sista orden. Mina ögon fick sig ett leende, när jag läste "Kramar Pappa." Jag blir så varm av det, att han är min och att han väljer att vara det också. Han erkänner att han är min pappa. Det är lätt att bli förälder, men svårare att vara en. Vårat förflutna har inte varit en dans på rosor, men i dagens läge har vi funnit varandra. Det käns så himla fint, att han vill och jag vågade hoppas på något som faktiskt tog en positiv vänding. Jag har alltid trott på människor, mer än vad jag borde. Jag hoppas på bättringar, även när det ser som mörkast ut. Ibland vill det sig inte i slutänden, ibland löser det sig trots allt. Denna gång blev det ett bra slut.

          03 December 2010, 22:54

     "Sitt & Vacker Tass!"



Knaskatten!
Det är inte bara jag som får överaskningar med posten. Kissen fick sig ett paket från Agria med gratis kattgodis, både vanligt och förebyggande för tänderna. Hon förstod inte riktigt vad det hela handlade om, så jag fick visa. Det räckte för att få henne på hugget. Nikki smakar på första biten. Det går så snabbt att jag knappt hinner vända bort blicken. Lika snabbt som jag vänder mig om, dyker hon ner med nosen i påsen. Tillsist vrider hon på öronen och tar satts. Man riktigt ser hur hon snabbt hugger en godis till, för att sedan fly innan jag hinner reagera. Haha, hon vet så väl vad som gäller. Nu försökte hon komma undan, för usch vad jobbig jag måste vara. Många har påpekat min kemi med djur som speciell. Relationerna blir djupa och personliga, jag får en kontakt full med förståelse. Är det inte hunden hon tog efter, ja då är det väll jag som är den skyldige till hennes talang. Djur är smarta och har känslor precis som vi, men att en katt gör sitt och vacker tass lika lätt som en hund...det tycker jag är lite unikt.

Det behövs så lite för att göra gamla hyss oviktiga och denna lilla varelse så älskvärd. Så mycket känslor, så starka men också så svåra att beskriva.