Follow      

          30 September 2010, 22:53

     Dagens


Skjorta, Linne & Leggings - Gina Tricot / Converse Light - Junkyard.se

Torsdagmys även här!
Börjar nästan tro på okända krafter och tecken. Det är mycket som förundrat mig det senaste dagarna, lite för många sammanträffanden och där sitter man med höjda ögonbryn. Som nu, när jag skulle uppdatera bloggen. Funderar över rubriken och tänker på tordagsmys, precis den mening jag också möts av i Nevnariens blogg si så där några sekunder senare "haha, det är bra lustigt det där".

Har själv morgondagen ledig, så nu sitter jag och bara njuter in helgen något för tidigt. Ska snart äta lite biogodis som blivit över efter dagen och titta på webben, tv-repriser från kvällen. Haft en supertrevlig dag i Kista Centrum, ätit kinesiskt som jag älskar och varit på bio där vi såg en film så bra att jag smäller av!! Givetvis sprang jag in i tre skobutiker, hittade minst tio par som jag ville ha. En dag ska jag skaffa mig en walk in closet, känner att jag behöver det ;) 

Näst upp i bloggen, filmrecension...

          25 September 2010, 05:05

     Lila Blomster



Hösten är här och jag börjar redan sakna sommarens lugn.
Som person uppskattar jag Sveriges varierade vädelekar rätt bra, även om skitväder kan gå mig på nerverna. Jag är väll helt enkelt för ytlig för att tåla vind och fukt som snabbt förstör delar utav min personliga stil. I det här landet är vi aldrig riktigt nöjda, antingen är det för varmt eller så är det för kallt. Det är väll därför jag gillar dessa variationer på väderlekarna, att det aldrig blir för enformigt. Jag skulle aldrig klara av att bo på en plats där hetten eller kylan vore konstant, jag skulle helt enkelt kvävas eller frysa till döds. Varje årstid har sin egen charm, men sommaren är något speciellt. Det är lugnet, det är en slags sinnesro över hela samhället som tar sig rätt in i själen. Problem och känslostormar käns mindre besvärliga.

Jag råkade döda en spindel igår, jag lovar det var en olycka.
Insekter är ren och skär panik! När jag fann en spindel i badrummet så var jag snabb med sopkvasten, allt för att putta bort den på något sätt. Istället dog den, jag mossade den och vad som blev kvar försvann spårlöst. En spindel betyder tur, men att döda den står för otur. Idag fick jag ta del av bägge delar, det började med att jag skar mig rejält på ett rakblad på ett mindre bra område. Men i övrigt har det flytit...helg, pengar på kontot och ett gott tecken från en viss person :) 

Dock har det varit lite för mycket elände senaste veckorna.
Inte nog med att blått gick vidare i valet, under måndagen fick jag ett tråkigt samtal. Min morfar hade trillat och brytit benet, fick direkt åka till min kusin för att sitta barnvakt mitt andra vakna dygn på raken. Min morbror fick snabbt åka till akuten för att sällskapa under röntgen, dagen efter blev det operation och lika snabbt var han hemma igen. SKANDAL!!! Är det politikerna man ska tacka eller? Att min stackars gamla och sjuka morfar ska behandlas som en påse skit? Hälsade på honom under torsdagen och han såg så liten och ynklig ut, han låg där och sov som ett litet sorgset barn. Snabbt drogs jag tillbaka i tiden, när jag var liten och morfar var en frisk man, likså mormor. Numera bor det på ett ålderdomshem och inget är sig riktigt likt längre. När vi skullde vinka adjö, då kysste morfar sitt finger och gav en slängkyss :,(

Lilla morfar <3


          22 September 2010, 02:06

     Älska Webbtv!


Tvnördarnas största nörd, det måste vad jag. Visst kommer det perioder när tablån allt mer liknar en öken och visst tycks Sverige vara mästare på att kopiera program från utländerna, men jag älskar't hur som helst! Numera måste jag dagligen checka tvplaneten för att inte gå miste om något. Det är så sjukt många bra program så jag kan knappt hålla räkningen. Vem säger sedan att jag hinner se allt eller att alla program matchar varandra i tiden? Jo, för det man missar finns oftast på webben för respektive kanal "tack gud".

Idag började ytterligare en ny serie på svt1 :)
En serie som heter "Elvis i glada Hudik" och nu har jag åter spelat sönder Elvis låt "In the ghetto". Jag har länge vetat att denna serie skulle bli till och nu äntligen. Det handlar om ett gäng utvecklingsstörda som teaterläraren Pär Johansson tog sig ann. Jag bokstavligen avgudar Pär, vilken eldsjäl. Denna man kämpade för något som ingen annan vågade tro på. När Pär ville starta denna typ av teatergrupp så backade hans kollegor, föräldrarna till de utvecklingstörda satte sig längst bak av rädsla vid första framträdandet och större delen av alla biljetter fick skänkas bort. Det var fördomar utan dess like och endå kämpade Pär och ville tro på detta, det hela blev en succe.

För femton år sedan, satt arbetsterapeuter och lärde ut kunskapen i knyta skorna.
Idag är Glada Hudik teatern i rampljuset och har 70 medlemmar. Vem har missat Toralf och Teresia i Elvis? Vem känner inte till Mats Melonen Melin som ICA-Jerry? Resan startade i Hudiksvall och nu fortsätter den mot New York!

Jag blir så rörd av att se detta varje gång, jag ler brett för mig själv med tårar i ögonen.
Detta står för att kämpa och där inget är omöjligt. Det är väll den tanken jag själv försöker bära med mig mest hela tiden. Det jag tycker är så skönt med dessa människor är att se hur självförtroendet växer, att det faktiskt lyckas och har någon som tror på dem. Det som skiljer stort mellan en utvecklingsstörd och en frisk människa är att de vågar vara sig själva på ett helt annat sätt. De säger säger sanningen rätt ut och bjuder på sig själva, de får mig alltid att skratta vilket inte hör till det vanliga. Hur skön var inte ICA-Jerry när han tvekade inför intrevjun med Agenda, när det krockade med hans fikastund. Eller när han dissade Expressen i telefon, för det störde när han stekte plättar. Haha, Pär tyckte själv att det var riktigt roligt :)



Svenska New York fruar - Blivit lite för mycket av det goda. Norska, Danska och svenska från New York till Hollywood. Dock finns det en slags nyfikenhet i hur det rikare lever.
Biggest loser Sverige - Känner att det alltid finns någon typ av inspiration att hämta från dessa hälsoprogram.
Ullared - Vad är det för roligt med ett varuhus kan tänkas? Jo där samlas en hel hög med sköna lirare :)
Lite sällskap - Ett annorlunda dejtingprogram som åter bjuder på en del knasigheter.
Idol 2010 - Lite uttjatat, men svårt att inte gilla. Älskar man musik, så gör man.
Elvis i glada Hudik - Behöver knappast en närmare förklaring, läs ovan!
Efterlyst - Gammal goding som jag följt i galet många år, alltid intressant att se vad som händer där ute och sedan har jag ett intresse för det kriminella, människors problematik och psyke.
Berg flyttar in - Alltid kul att komma människor in på livet, så länge det är något av intresse :)
Skånefruar - Hollywood har intagit Sverige, klart man måste kika vad det är för några?
Kungarna av Tylösand - Ja, vad säger man? Kanske lite för mycket white trash. Visst jag har också mina behov och klart jag super ner mig ibland. Men att livet tycks gå ut på att konstant vara full, bråka och ligga till sig könssjukdomar, säger mig att något kanske gått lite för långt. Men jag tittar och jag skrattar så tårarna sprutar, hur många gånger har jag inte sagt att man skrattar åt en apa på cirkus? Sjukaste grejerna och grymt roligt. Jockiboi är den som sätter kvaliteten på programet, hur crazy kan man bli? Ja, jag skrattar helt sjukt mycket åt den snubben, han är kul :)
Väkommen hem - Inredning kan vara riktigt kul, särskilt när man överaskar någon med ett hjärta av guld.
Kniven mot strupen -  Matlagning är också rätt kul, desto roligare när man har ett proffs i närheten som ska styra upp ett gäng nötter.
Här är ditt liv - Kanske något din gamla mormor kollar på, men jag gillar't! Lite som Berg flyttar in fast i studio. Man kommen nära ett gäng sköna människor, ja så länge det är någon av intresse vill säga. Snälla gör ett program om Ulf Lundell!!!?
Ensam mamma söker - Även om dejtingprogram inte må vara något nytt, så finns det en charm med kärleken. Även om man vet att det i slutänden kommer spricka som för så många innan, så är det alltid roligt att se vilka de väljer. När kärleken sprudlar kan jag inte låta bli att drömma mig bort och le lite.

Tvnarkoman, javisst! Då har det säkert fallit bort, trillat dit och glömts ett par stycken också. För att inte glömma alla småprogram, nostalgiska tripper och filmer som sänds mellan varven.

          20 September 2010, 00:57

     Är du inte vit och rik, då kan du dra!


Inlägg från Blondinbellas senaste uppdatering.

Idioter, vad sysslar ni med?
Har jag inte alltid sagt att att majoriteten av mänskligheten är dumma i huvudet, jo det har jag! Visst finns det några snälla själar där ute, men det går att räkna på en hand. Blondinbella som jag länge varit emot, berömde jag för inte så längde sedan. Det var när Bella gick på Kissie i deras webbaserade talkshow, Isabella menade på att Kissie mobbade andra människor och därbland henne för bla "grisbella" och hennes acne. Men Isabella Löwengrip, jag tror nog att ditt rätta jag kom fram igen och jag ser att du sjönk några grader i mina ögon. Min syn på dig var ganska så korrekt från början. Visst du lyckas med mycket, men vad anser du om dem som inte gör det? Allt snack om att peppa unga tjejer och böcker som boostar egon är ju bara för egen vinning, ett sätt att tjäna pengar på. Är det dina fans som pröjsat dina investeringar i bolagen och pälsen du bär på kroppen? Jag är inte dum i huvudet, jag vet att du skiter fullständigt i dessa unga tjejer, bara det ger klirr i kassan, deras intresse i dina ideer.

1. Vad är det för fint och godhjärtat med att tvinga alla att ha det lika dåligt, straffa folk som kämpar att lyckas i sitt liv och arbetar hårt. Om det är något som är egoistiskt så är det er rögröna-röra där man ska leva som en parasit på andra.
Bella, talar du inte emot dig själv nu? Du säger själv att det är fel att tvinga alla till att ha de lika dåligt, där man straffar dem som jobbar. Ska man då straffa de som står utan jobb, bara för att detta överflöd av människor behöver mer än vad samhället har att erbjuda? Tror du själv att människor väljer arbetslöshet, utanförskap och sjukdom? Nej lilla gumman, jag tror att ditt rika liv har stigit dig över huvudet. Du har ingen aning om vad lidande är. Alla har inte samma fördelar som dig, en pappa som kan sticka till med pengar, en pappa som driver spotlife vilket gav dig ett skjut fram både i bloggvärlden och inom företagandet. Har man nyckeln i handen är det ju lätt att fortsätta öppna dörrar och sedan klaga på dem som inte står där du är. Dessutom vore det ju ytterst omöjligt att straffa en rik, jag tror inte att dina miljonelopp begränsas allt för hårt, bara för att du tvingas betala skatt.

2. Det går inte att bygga ett samhälle på bidrag, på att ge människor pengar så att det blir ett alternativ till att inte jobba. Det är en björntjänst, ett sätt att få människor passiva och beroende av en stat som det dessutom om de röd-gröna vinner, kommer att sitta en kommunist i. Vi måste ha en regering som driver en politik där människor får jobb, får känna gemenskap och dessutom får pengar i plånboken. De som tjänar mest på låga skatter är människor med låga löner för den tusenlappen är extra viktig.
Jag undrar vem det är som inte är påläst här, skulle bidrag vara ett alternativ till att inte jobba? Haha, ursäkta om jag säger detta, men jag avskyr dig Isabella Löwengrip på samma sätt som Lars Ohly avskyr Jimmy Åkesson. Jag skulle aldrig sitta i samma sminkloge som dig, om det enns vore möjligt. Du talar om mobbing, men va fan sysslar du med själv? Bidrag är inte ett alternativ till att inte jobba, det är en nödlösning för att överleva under jakten efter jobb. För att sedan tala om bidragens fördelar, det ska motivera och skapa möjligheter. Jag har själv levat på bidrag flertalet gånger, pengar som jag gjort mig rätt för. Jag har själv jobbat och betalat skatt flertalet gånger och det är inte mer rätt man skall ha tillbaka på den försäkring man betalat in för sig själv. Parasiter är endast en egoists uttryck likt det missbrukade ordet avundsjuka. Varför inte kunna ta kritik istället och se sanningen i ögat? Varje människa betalar skatt för sin egen säkerthet vad gäller arbetslöhet, skola och sjukvård. Vill man ha framgångar i samhället måste man också kunna hjälpa andra. Utan medel sker inga resultat och motivationen stryps rejält. Männikor mår skit idag, det är ni rika som är parasiter på det sämre, för ni tar allt ifrån dem. Om det lågavlönade får en tusing extra i plånboken, fint då kanske det kan köra oxfile en lördag. Men vad händer med det som inte har något, varken jobb eller tillgångar? Det är inte bara de rika som betalar skatt, alla betalar skatt och det gäller även det lågavlönade och de arbetslösa som vid tillfälle haft jobb. Skatten ska vara hög, för ju lägre den är desto sämre klarar sig samhället i helhet. Sluta vara så jävla snåla och ta åt er äran själva, när alla gör så gott det kan.

3. Och det går inte att straffa stora företag som ger männniskor jobb i Sverige med höga skatter så att företagen flyttar till andra länder med lägre skatter och det går inte att straffa människor som pluggar i fem år, sliter med jobbet och sedan ta hälften av allt personen tjänar. Ingen människa kommer vilja jobba i Sverige och var ska då alla pengar komma in till välfärden?!
Varför skulle företagen fly till andra länder för att man ska betala skatt, det är väll ytterligare ett tecken på girighet. Skatt ska vara en självklarthet, det är samhällets trygghet, utan skatt så faller allt och det är något som funnits långt bak i historien. Skatt är så mycket mera än att stoppa hål i arbetslöheten, det är hela samhällets funktion!! Straffa människor som pluggat i fem år, genom att ta hälften? Haha, sen när var skatten 50%? Nu är det överdrifter i stort! Du säger att ingen kommer vilja jobba i Sverige, men ingen kan jobba i Sverige endå för det ska vara feta utbildningar som ingen kommer in på. Jag har pluggat upp mina betyg och har idag bra betyg som min studievägledare beklagade sig över och sa att det inte räcker någonstans endå. Möjligen högskoleprov, ett prov som långt ifrån alla klarar. Ska man då som kämpe i hopp om jobb endå, inte få stöd på vägen? Då är ju välfärden helt åt helvete. Det enda som är idag, det är klasskillnader, för man prioriterar bara välfärd för vissa.

4. Socialdemokraterna och vänstern driver ingen jäkla godhjärtat politik utan de bedriver en politik som får folk beroende av en stat. En politik som får svaga människor ännu svagare och ännu mer beroende. Godhjärtat är en politik som gör allt som går för att lyfta dessa människor och ge alla en möjlighet till frihet.
Jag kan säga såhär. Som arbetslös idag får man vända sig till f-kassan. Idag har man bomat igen dessa f-kassor som fått allt för mkt skit på sig och vill man ha deras hjälp får man ringa eller skriva på datorn (något alla inte har tillgång till och som drar ut på processen rejält istället för att talas vid direkt). Men ska du ha f-kassa så måste du jobbat i nio månader, något alla inte har. Jag har jobbat på ett tiotal arbeten som varat kortare än så för att räkna det sammahängande. I längden bräcker mina tioatal anställningar nio månader med år, men det ger ingen f-kassa endå. Då får man vända sig till sociala, utan tillgångar och en familj som kan sticka till så är du helt beroende av detta för din egen överlevnad. Hade man inte fått dessa pengar, då hade man stått utan bostad (att flytta hem skulle aldrig gå av privata skäl), aldrig haft mat i magen (då hade man blivit sjuk, dött, lidit av undernäring), inte haft sl-kort (inte kunnat ta sig till platser för intrevjuer, anställning eller tillgång till bilagor under loppets gång), inte kunnat betala räkningar (kronofogden och betlanmärkningar för gott). Är detta är motiverande, värdigt liv? Jag förstår att människor blöder, att människor mår dåligt, att människor bergår brott och får psykbryt. Ser ni inte deras rop på hjälp, är allt bara svartmålat i era ögon? Försök se det hela på djupet och dra i orsakerna istället.

Sen var det ju det här med SD!
Jag kan hålla med i vissa frågor så som att Sverige inte ska bli islamerat och att invandringen måste kontrolleras. För mig är det givet att man ska ta seden dit man kommer och att man åter inte kan fylla ett glas med vatten utan att det svämmar över. Land och rike räcker inte till alla, det är snällt att hjälpa men våra egna lider också. Däremot är det för mycker rasism och skit i SD. Jag har växt upp med en nationalsocialist som sitter inne sex år för mordförsök (tydligen skall det vara Kenzas syrras pojkvän eller fördetta pojkvän som var offret). Varav en annan idag är den yngsta kommunfullmäktige för SD i min kommun. Jag vet att det är en massa rasism och skit för dessa människor kommer från sånna kretsar där sådant förkommer i större grad, det är skrämmande att jag tycks leva i en tid där Hitlers värderingar återuppstår. Det är skillnad på att som mig vilja se värde i ordet lagom och gränser, till att vara verklig rasist. Jag är inte heller så mycket för en speciell religion, men det betyder inte heller att jag är rasist. Det syns att människor idag röstar i blindo, det vet inte vad det gör eller vad det handlar om. Människor är lättpåverkade och gör som alla andra, låter sig ryckas med av yttre påverkan.

Skulle kunna skriva meter med exempel...
Jag ser det dagligen, människor som skriker efter hjälp. Senast idag höll en äldre man nästan att sluta andas, men ingen av personalen var på plats under dagen och trots att jag bad människor om hjälp så var det ingen som gjorde något. Äldre är ensamma på ett boende, lämnade i sjukdom åt ödet? Det är läskigt. Mina erfarenheter, det är en hel historia. Jag skulle kunna skriva en tjock självbiografi om det enns vore någon mening att börja rota i det.

I fortsättningen vill jag aldrig mer se en moderat klaga över samhället, för det är eran förtjänst att det ser ut som det gör. Ser jag en blå i knipa, hjälplös över att samhället vänder ryggen, då ska jag skratta så jag gråter av glädje. Det är bara en tidsfråga innan antalet uteliggare och kriminaliteten ökar ennu kraftigare, det är bara en tidsfråga innan Sverige hamnar i konflikt med utlandet pga SD.

Välkommen till Sverige, där rikemanseliten prioriteras och rasism allt mera växer.

          18 September 2010, 00:12

     Bloglovin' har koll på det senaste i bloggosfären



Många bloggar att hålla reda på?
Idag är konkurrensen mellan bloggarna tuff. Många bloggar som intresse, andra slår sig fram med armbågarna på det mest provocerande sätt för att nå kändisskap. Det som är tråkigt är just denna kändishysteri, att många bloggar för sakens skull. Det saknas hjärta bakom inläggen och provokation känns så last year. När det är på detta vis, blir det att många intresserade och talangfulla faller i glömska. I dom flesta fall är det dom största som lägger sig på minnet, det är dom som syns och gör sig påminda hela tiden. Det mindre bloggarna är lätta att glömma. Jag följer säkert 50-100 bloggar och glömmer säkert hälften av dem, för att sedan tänka "juste, där har jag inte varit och läst på ett tag nu".

Bloglovin' håller reda på alla det intressanta bloggarna åt dig.
Som prenumerant, fungerar det lite som att prenumerar på en tidning. I detta fall är det bloggar på webben. Blir du medlem på bloglovin eller kanske redan är? Då är det bara att klicka sig vidare genom den blå ikonen under min header, så skickas det via automatik ut information, när nya inlägg finns tillgängliga. Hur bra är det inte att slippa hålla reda på hundratals bloggar i minnet och samtidigt kunna undvika regelbundna besök efter nya uppdateringar utan resultat.

Gillar du blogg Annster är det bara att börja prenumerera :)

          15 September 2010, 01:29

     Såhär i Valtider

Det var ett tag sedan jag vädrade mina åsikter och väl passande är det väll nu att ytta sig politiskt. Själv är jag inte intsatt på djupet och jag erkänner att jag aldrig har röstat, det för att jag endast saknar kunskap, känner förvirring över partiernas åsikter. Jag har aldrig känt att något av partierna gett mig en wow-känsla, det är snarare bitar ur varje som är ok men inte fullständigt. Givtevis är det bitar som berör mig mer eller mindre. Dock kan jag säga att Moderat, det blir jag aldrig.

Moderater är egoister som ser ner på de sämre.
"Ta från det fattiga och ge till det rika" är ett uttryck jag tycker stämmer allt för väl. Varför är det alltid de rikare som röstar blått, där vi lite vanligare lutar mer åt rött? Man säger att så stora klasskillnader som vi har idag, det har vi aldrig haft förut. Varför är det så? Jo, jag tror att denna välfärdshysteri ger luft under vingarna för det bättre medan de som står utanför snällt får ta emot smällen. Givtevis håller jag med om att människor i arbete endast bär med sig något positivt, men hur kan man tro att välfärden må vara obegränsad? Likt allt annat så finns det ett slut, det kommer alltid finns de som står utanför. Sanningen sticker i mångas ögon, men jag brukar alltid säga att "man kan inte föda mängder med barn och ta in människor från utländerna, för att sedan tro att välfärden räcker till alla". Klart att nya jobb kan skapas och människor kan byta ideer och kunskap, men glöm inte begränsningen. Tänk på alla människor som ska dela på världens ekonomi och landsyta där jobben skall existera, tror ni själva att man kan fylla ett glas med vatten utan att det svämmar över? Bra för det vatten som finns kvar i glaset, men det som runnit över, det skall man då inte ta hand om, visa hänsyn till? Hur kan man tro att det går och sparka på det som ligger och sedan få för sig att de själva ska motiveras till framsteg?

Jag har själv rört mig mycket inom ekonomiska kriser, susat mellan arbetslöshetens olika regler med stor förvirring. Jag vet att det kan vara ett helvete rent ut sagt, många vill verkligen och det försöker som fan! Endå får man höra från dem som sitter där på sin pedistal med feta cashen på kontot och pekar långfinger åt oss skatteätare, hur ofta har man inte hört "din lata jävel, skaffa ett jobb". Hur fan kan man dra alla över en kant och tro att alla skiter i vilket, att det lever loppan på systemet istället. Tror ni verkligen att det är så man vill ha det, leva på minimum så pass att det knappt räcker till mat för dagen? Klart det finns dem som utnyttjar systemet, men det är väll de man ska motarbeta istället för att svartmåla alla som står utanför? Det jag snarare ser när jag gått på arbetsförmedlingar, försäkringskassor och sociala...det är hopplöshet, depression och utmattning. Inte en jävel mår psyskiskt bra, det är ingen som frågar hur det är och ger en hjälpande hand. Istället pushas det mot något som bara får dem att må sämre, tvingas till regler som rör om i ekonomin så hårt att vinnarglöden kvävts till döds för bra länge sedan. Vem fan har årken att ta tag i sig själv, när det knappt får den ekonomiska stöd eller den klapp på axeln som det behöver? Ibland förvånas jag över att inte fler bodde på gatan, men det är väll så att många har familjer som ställer upp och vore det inte så hade väll samhällets rätta jag varit tydligare.

Är det inte konstigt att man helt plöstligt börjar tala om en ökade arbetslösheten igen? Minns de människor som gett upp hoppen? Den cancersjuka kvinna som skulle dö vilken dag som helst och tvingades jobba trotas att kroppen inte årkade bära. Hon tog livet av sig. Nu senast hörde jag talas om en kvinna på ett äldreboende som tog livet av sig över den vanvård hon levat under, är inte det också politikers ansvar? Hade det inte varit för min mormor och morfar, då hade jag varit en i det här ledet också, med all säkerhet. Enligt moderaterna, så spelar det ingen roll om du har en hjärntumör eller två, det är bara att "jobba din lata jävel", så brukar det låta.

Det är som söta Anna skrev, det är skillnad på jobb!
Jag förstår hur lätt det är att piska på de som ligger, när man som kändis plockar in feta lönecheckar på två timmars arbete, när man som vd ärver poistioner inom familjen och tar sig ann bonusar som inte är från denna värld. Det är så lätt att klaga när man har guldsked i munnen och endast behöver se med ilskan i ögonen, hur de som lever på systemet slåss över att städa en skitig toa på centralen. Det är människor som försöker och fightas kring det lilla som finns, som i många fall inte är rädda över lite skit på fingrarna. Jag skulle nog aldrig kunna föreställa mig en moderat sälja brugare på donken? Inte en chans i hela min vildaste fantasi! Det är för att det gottar sig i sitt överflöd det knappast jobbat speciellt hårt för, medans vi andra som tjänar fler gånger mindre, säkert sliter hårdare.

Moderater är snåla jävlar som endast tänker på sig själva.
Men likt förbannat är det så lätt att pissa på andra och sedan gråta förtvivlat när man ligger i skiten själv. Det är nästan så skrattretande att jag finner en tillfredställande skadeglädje, när dessa fördomsfulla individer trampat i sin egen grav. Jag har många gånger klagar över skatten, hur jävla illa det är när tusenlapparna flyger från lönen man kämpat ihop. Men jag älskar skatten, jag betalar det glatt. Det moderaterna tänker är att man ska ha mer på kontot, klart det gynnar det rikare till att blir just rikare. Men för oss som ligger, vad hjälper det? Det är ju där hela meningen med skatten kommer in, det är ju det som ska ge liv till det utstötta vid sjukdom, arbetslöshet och skola. Vi bortskämda svenskar tar allt förgivet, men tänkt en extra gång när ni gör något. Att det mesta i det här samhället är byggt av skattepengar. Men visst, det kanske är bra att få några extra på kontot så man kan shoppa lite mera fashion, så tar vi andra smällen. Sämre äldrevård, sämre sjukvård, dåliga skolor och en arbetslöshet som liknar rena tortyren istället för att verka läkande i den lilla mån det går.

Det var som när jag såg en äldre man tala i tv, hans fru hade dött och nu stod han själv med villan. Han menade på att socarna skulle göra det jobbigare för honom att bo kvar där. Då undrar jag, varför ska man som ensam sitta i fetaste villan när man kan ta en lägenhet efter sina behov, kan någon svara på det? Jo, han har väll jobbat ihop det! Men om man är så rik, då ska man inte heller klaga och lite hjärta för sina medmänniskor måste det väll endå finnas? Sluta tänk "nu lever det på mina skattepengar igen" när lönen trillar in. Jag vet att många tänker så, men tänk istället att det är en försäkring för dig själv. Även den rike kan bli av med jobbet, företag kan konka, skulder kan tar över handen och även du likt alla andra behöver skola, vård och äldreboende en vacker dag. Men jag vet att när man själv inte får den hjälp man vill ha, då gapas det. Men betala skatt och håll käften då, för utan skattesystemet kan ni inte förvänta er ett skit heller. Det är också skatten som hjälper de utstötta, så varför då klaga på alla som står utanför när det är ni själva som skapar den positionen, genom att begränsa skatten. 

Jag skall inte dra alla över en kant, jag vet att många får hjälp, men långt ifrån alla.
Allt för ofta ser jag hur barn i skolan har det kämpigt, hur ungdomar lider inom arbetsfrågan, hur en normal vuxen arbetande svensson vänder kronor, hur äldre begränsas och hur sjuka blir vända ryggen. Livet är ett helvete som man brukar säga, himlen är det som väntar. Ta bara min mormor och morfar som exempel, det har karriär i bagaget och en bättre pension än många andra. Det är väll också det som gör att de går runt, det betalar värre än vad jag gör. Tänkt på de som då har en normal "sämre" pension, hur skall de överleva? De bor mindre än mig och betalar hyror högre än vad jag betalar, deras matkostnader är avskyvärda för den pissmat som det tvingas äta i många fall och då betalar jag mindre för bättre mat än så! Det är väll inga grisar som ska utfodras heller? Hela min familj jobbar och är endå inte blå, det kämpar för sig själva och tänker på det sämre. Min morfar har haft chefsposition, men likväl är han inte blå. Han tänker på det sämre och har ett hjärta av guld, för han delar gärna med sig och vet att alla inte har det lika bra.

Klart som fan att man ska jobba och bidra likt alla andra. Men det ska väll vara lika villkor för alla och då menar jag att för mig är det inte mänskligt att leva i överflöd och sen putta på det som står vid kanten. Alla ska försöka, men likväl alla skall bidra till förbättringar, alla har inte samma fördelar här i livet och det kommer alltid finns dem som inte får plats likt vattnet i det glas som kan svämma över.


Släpp girigheten och sluta tänk vad alla borde göra, se till att fler får möjligheten till vad det borde också och acceptera att inget är oändligt. Det enda man kan göra är att försöka, det med stöd från omgivningen utan fördomar och bakslag. Det kommer alltid finnas fördelar och nackdelar, ingen ska behöva ta skit för att samhällets ramar är begränsade, för att alla lever under olika villkor. Vi ska väll sträva mot förbättring tillsammans, inte kategorisera varandra och ligga i krig.


          13 September 2010, 02:11

     Converse orginal, låg



Dessa godingar har jag fått av pappas fru, köpta i Kina.
Hur snällt som helst och min glädje är obeskrivlig. Jag älskar orgnialmodellen men undviker gärna dem i den högre varianten, kan tycka att det är lite för klumpiga för min smak. Däremot är den låga orginalen mer lagom och jäkligt snygga.

Det värsta med att kära ner sig i skor så pass som jag gör, det är att man blir så besviken när det börjar ta skada med tiden. Jag älskar skor och jag hittar alltid nya, men mina Converse är aldrig något som käns ute.

Vill man ha liknande finns de väll i var och varannan butik idag :)

          11 September 2010, 22:24

     Dop "igen"



Denna gång var det min kusin Rasmus som döptes.
Fotona är tagna förra sommaren, när kusin Emma stod på tur.

Fadern är min farbror, hela fyra barn har han lyckats få fram under fyra år "inte dåligt". Tråkigt nog gick deras första barn Love bort och en av de tre barnen som lever idag har Leukemi. Livet är grymt, men likaså härligt likt en berg- och dalbana eller ska jag kalla det bittersött. Som det ser ut i nuläget, är det övriga små fullt friska och det är full fart på de alla vill jag lova.

Det prickar aldrig fel i kyrkan, visst blir det skrik och gråt mellan varven. Kolla bara på sista bilden ^^

          09 September 2010, 03:22

     Hagalund


Bild 1: Ett av mormors barndomshem som trots allt står kvar.
Bild 2: Platsen där mormors farfar bodde, dock något förnyat likt byggnade på bild ett.
Bild 3: Hjul från en gammal droska, alltså vagnen som färdas efter hästen. Vanligt under 1800-talet.


Mormors älskade Solna.
En plats hon bär inom sig med stort värde, en plats i Solna som kallas Hagaland. Man pratar om gamla- och nya Haga, då det skett stora förändringar i området den närmsta tiden. Givetvis är det något som min mormor gråtit många gånger över. Av politiska skäl beslöt man sig för att riva stora delar av området, fullständigt utplåna det historiska och förnya likt det mesta idag. Förnyelse är svårt att förhindra, för i många fall vill vi alla ha det så. Däremot kan jag tycka att det är som att slänga bort stora värdefulla delar av det svenska arven, att slänga vad vi kommer ifrån rätt ner i soptunnan. Många länder har mängder med historia bevarat som väcker stor uppmärksamhet, men vad har vi svenskar att briljera med när man tänker efter. Ja, inte är det på samma nivåer som utlandet i alla fall.

Givetvis var jag tvungen att fråga mormor varför detta skär så otroligt i hennes hjärta, även om jag innerst inne förstod. Jag minns hur ledsen jag blev när man rev i byggnader i Bro, varav ett var mitt hem under det första fem åren. Här pratar vi om en hel stad, Solna stad som låg i ruiner "lyckliga gatan finns inte mer".

Under tisdagen gjorde jag mormor sällskap, agerade ledsagare för att hjälpa en äldre människa.
Det hela började med en mysig lunch vid närmaste pizzeria innan vid tog bilen till Haga. Trots att mormors syn är väldigt försämrad, så kände hon igen gator och kunde räkna upp deras namn på långa avstånd från bilens fönster under full färd. Det var ju givetvis imponerande och långtidsminnet är ju det som försvinner sist, det räckte med att se enstaka drag för att det skulle bli uppenbart.

Vi besökte Solna kyrka, en plats som enligt mig både bär på sorg och skönhet. Så många saknade, men också en slags frid som är obeskrivlig, en frid som ligger under naturens sköna oavsett om solen värmer eller regnet smeker. Jag kunde inte sluta imponeras över alla fina stenar, så mycket kärlek bakom varje människas viloplats med blommor och omvårdnad. Stenar som beskrev sjökaptener och arkitekter som levat under 1700-1800 talet, detta var något som också hade format deras stenar därefter, gråa och mossiga på ett fint sätt. Mormor och jag promenderade längs grusgången, hon stannade för blunda upp mot solen och tog del av dess värmande strålar, där stod hon länge och njöt. Sedan vandrade vi upp mot gången för att se på hennes familjegrav, där i havet av just familjegravar. På stenen stod det E.J Zetterlunds familjegrav, Zetterlund är mormors gamla flicknamn och ett efternamn jag själv velat bära om jag hade haft valfriheten. Mot slutet besökte vi en barndomsvän till mormor som nyligen gått bort, troligvis på ett väldigt tragiskt sätt :(

Hagalunds vänner, är en förening som mormor är medlem i.
Dagen tog sin fortsättning vid närmaste fik, innan det var tid att gå mot föreningen. Där var det cirka 120 människor i högre ålder. Jag skulle vilja beskriva denna mötesplats likt en gammal klassfest som aldrig tog slut.

Här minglade människor i blandad åldersskara som skakade hand, skrattade och kramades. Människor som föddes under 1920-talet och framåt, individer som bott på samma gator, träffat samma människor och gått i samma klass. Man kunde skåda modeller som konstruerats efter gamla Haga, se på gamla foton i svartvitt som visade allt från platser till skolfoton. Man talade om en bok, Hagalund 300 år, där man lyfter fram dess historia. Något jag själv tycker är intressant. Att få ta del av mina gamla rötter, det mina gener härstammar från till viss del. Det är därför det är så viktigt att fråga sina äldre efter deras minnen och erfarenheter innan det är försent.

Jag fick träffa mormors skolkamrater, det kändes mäktigt på något sätt. Det skrattade ihop när det talade om sina äventyr och jag kunde riktigt känna hur vi alla tycks ha levat glatt med en blanding av kaos och debut. Det fnissas och det ena låter jag mig höras och det andra går mig förbi. Även om de vuxna skall agera förebilder så vet jag att vi alla har våra hemligheter, på något sätt käns det också bra, även om jag vet mer om min mormor än vad jag borde. Det käns skönt att vi alla är lika på det sätt att vi gör rätt och vi gör fel, vi är inte mer än mänskliga och vi lär oss hela tiden, samtidigt som vi försöker leva så njutningsfullt som möjligt.

Den äldsta i skaran var 90 år och jag fick mig allt ett skratt när hon reste sig upp för att berätta. Hon talade om att hon var en sann hagalundflicka, som gifter sig med en hagalundare och alltid bott där i hela sitt liv. Nu bodde hon på ålderdomshemmet Bollen. Hon trivdes så för där kunde hon komma och gå som hon ville, bara hon passade mattiderna. Sist kom hon in på en gammal hagalundstavla hon hade där hemma, en tavla som idag bar ett värde i klass med det stora konstnärerna. Någon hade frågat om hon hade tavlan på väggen och visst fan hade hon det bokstavligt uttryckt. Sen skrattade alla när den gamla damen avslutade meningen med "jag sa till barnbarnen att om det säljer tavlan, då skall jag komma upp spöka för dem".

Försöker undvika långa inlägg, men när man skall tala historia/minnen så finns det så mycket att berätta <3

          06 September 2010, 16:50

     Byte Av Header



Lite mer personligt, enkelt och stilrent.
Då var det på tiden för ett headerbyte också. Det har roligt nog kommit in positiv respons för tidigare header, men det kändes inte bra mot slutet.

Jag har funderat och insett att det såg för rörigt ut, kändes inte direkt proffsigt heller. På något sätt är det ganska skönt med något enklare, något att vila ögat på. Utöver detta blir det på något sätt en varmare känslare och en skvätt personligare när man lägger vikten på bilden av sig själv. Det är ju trots allt personen bakom bloggen man skall framhäva, det är ju vad hela projektet handlar om. Resterande syns ju alltid så mycket i inlägg och meny. Jag kan tycka att för mycket plotter enbart rör om i skallen, även om detaljer i lagom mängd är något snyggt som livar upp helheten.

Det käns som att det blev en förbättring i alla fall :)

          02 September 2010, 04:57

     Inspiration: Stålmormor



Höll på att sätta mitt te i halsen när jag slog upp denna sida.
Viola Lööf 79 år ska springa sin femtonde raka tjejmil. Utöver löpet lägger hon stor tid på cyckling, skridskor och slalom.

Jag känner mer än "wow" över denna hurtigbulle, jag känner också en slags stolthet över att denna kvinna må vara en väldigt god vän till min mormor och morfar. Min morfar har jobbat ihop med hennes man, det var en av morfars bästa vänner och den person han delade ungkarls-lya med i Sundbyberg "Sumpan". Viola har funnits där under lång tid och hon är alltid en sådan lugn, trygg, glad och hjälpsam individ.

Det som imponerar mig är att människan snart fyller 80 år och liknar fåtalet i samma ålder.
Jag ser och känner många i den åldersskaran, men det är människor som knappt kan röra sig eller enns har hälsan att fungera normalt. Sjukdom går inte alltid att förhindra, men jag tror att Violas livsstil har gjort en enorm skillnad på både utseende och hälsa. Utöver Viola känner jag till ytterligare två upp i åldern som är aktiva dagligen och där det syns tydligt vad detta resulterar i. Jag motiveras ennu mera till att fortsätta röra på mig när jag ser till människor som dem. Träning berör inte enbart det yttre eller den aktuella hälsan, det förlänger både livet och livskvaliteten i sig.

Att bli som Viola när jag blir äldre, det är något jag funderat på många gånger - "en riktig fighter" :)